raṇṅ
| रण्ङ् |
raNG
raṇṅ
| रण्ङ् |
(
cf. √
raṃh
| रंह् |
)
cl. 1.
Ā. (
Dhātup. iv, 33)
raṇṅate
| रण्ङते |
, to hasten, run,
Bhaṭṭ. (
cf.
Ragh. iii, 21) :
Caus. or
cl. 10. (
Dhātup. xxxiii, 120) to speak;
to shine.
← Search all 286,525 Sanskrit words on Tripura Koṣa